a line to cross

Det finns en gräns, och vissa går över den och inte med diskretion heller. Blir så irri då man inte kan bete sig som folk, blir bara obekväm. Less på detta nu. Usch, livet är inte rättvist ibland...menmen...
Nu hoppas jag då bara på att man får nå finbesök ihelgen, och att det kanske blir en tripp iväg till Lule på lördag för lite shopping med finbesöke. Kan nog inte bli bättre, behöver socialisera mig igen.

Tv å sängen nu då. Sweet dreams...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0